fredag 26 juni 2009

Dedication

Kan inte låta bli.
Måste bara.
Här har du Godis! :)

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Jag vill alltid ha dig nära
När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår

När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag

För du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
All min längtan vill jag ge

Ja, all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge



Bäddade sängen nyss och hann precis upptäcka vad jag höll på att bädda ner.
Hade blivit en halvskum överraskning inatt när vi skulle gått och lagt oss.
Burning hot.

Snygg frilla dock. Lite fredagsfin på nåt sätt.



torsdag 25 juni 2009

Rollergirl vs Rollerboy

"Oppi-do
Jag vill ju va som du
Jag vill se ut som du
Gå som du-u-u-u..."

7 år sedan sist(minst), som jag stod på ett par rollerblades.
I onsdags var det dags igen.
Godis kom hit och med sig hade han ett par fräcka rullskor.

Jag såg ut som en trafikpolis med Bambis rangliga, vingliga och skakiga ben medan han då´ra, såg ut som värste proffset.
Inte bara såg ut som ett proffs, utan ÄR ett proffs.
Honom såg jag upp till och det han gjorde, det skulle minsann även jag fixa.

Men nä.
Så funkade det ju inte riktigt.
På raksträckorna gick det riktigt bra, även uppförsbackarna fixade jag.
Men vi vet ju alla att efter en uppförsbacke så följs det, oftast, av en nedförsbacke.

Tack gode Gud för att Du har skapat diken!
Utan att skämmas gick jag sidledes ner för de allra brantaste backarna...i diket.

Jag försökte mig på att göra ett litet hopp också.
Det gick naturligtvis käpprätt åt h*****e. Men ingen skada skedd.

Mot slutet av vår runda hade jag även lärt mig att bromsa i mindre sluttande nedförsbackar.
Lite stolt iaf...

Vi var ute i över 2 timmar.

Rutten:
Rissne-Duvbo-Rissne(glassdax)-Bromsten(juice&kaka-dax)-Rissne.(kall öl)

Cirka 1,5 mil avklarade.
Vi stannade till hemma hos Philip i tron om att få nybryggt kaffe, men Philip kan inte koka kaffe (än) så det blev juice och kakor istället.
Funkis!

Jag vet i alla fall hur jag INTE ska vara klädd nästa gång vi glider.
Mammas kommentar: "Men Anna, sådär kan du ju inte se ut. Du ska ju vara mer sportigt klädd och inte se sådär pippinätt ut..."
Jaha?
Tack för den. Mamma.



Igår (torsdag) var jag och Anna i stan.
Tog en promenad från Hötorget till Gamla Stan.
Stannade till en sväng på Ben&Jerry´s glassbar.
Närmare himlen än så kommer man inte.





Kikade lite på Volvo Ocean Race nere vid Skeppsbron.
Jag trodde jag skulle få se lite läckra båtar, men dom hade redan lämnat hamnen.
Sen käkade varsin sallad på Zanzi Bar, Norrmalmstorg.
Fick även i oss en kall öl i värmen.









Söt tjej som stod i G:a Stan, både sjöng, dansade och spelade fiol.



Rylander i ett nötskal.
Slet och drog i en häftklammer.
Det var dumt gjort.
Ofrivilligt blodprov.
Aj, aj, aj.




Ja, så har ju Michael Jackson dött och genast så ska varenda radiostation spela hans låtar, om och om igen.
Varenda kotte på Facebook bara måååste skriva nåt om M.J i "Dela"-rutan.
"Michael we love you"
"R.I.P Michael"
etcetera.
etcetera.
Just don´t get it...

Han såg ju för 17 redan död ut när han var som mest levande.
Funderar förresten på att göra årets mest hatade sommardänga.

Istället för:
"I´m bad, i´m bad, you know it, i´m bad..." så kan man, förutom att lägga till lite tuffa trummor,beatbox och ett läckert elgitarrlir, göra om texten till:
"I´m dead, i´m dead, you know it, i´m dead..."
Nä...
Nu ska vi inte vara såna.

Kanske bara är ett PR-trick?
Vem vet? Majkel är (var?), kanske ett stort fan av Dallas, kör en Bobby och återuppstår om 10 år.
Kliver ur duschen och låtsas som ingenting?

Mja.

Nu ska jag ta en dusch.
Om 1 timme kommer Hjärtat hit.

Tjing!

tisdag 23 juni 2009

Tack Carlings!

Fortsatte min shoppingtur efter jobbet.
Hittade en aprikos bolero på Lindex (!), av alla ställen. Sen sprang jag in på Carlings i Fridhemsplan och köpte en tubtop samt ett par Chinos.

Äntligen har jag hittat ett par chinos! Happy!

Lite pic´s:






Hämtade upp mina nyklackade pumps från MIN skomakare också.
Tip top!



Nä, nu ska jag fortsätta sälja lite prylar på nätet.
Tjing!

Johan från Folktandvården

Så sitter man här i sin egen lilla kontorsvärld och knappar febrilt på tangentbordet och räknar timmarna innan man får gå ut, bort och hem.
Solen skiner, himlen är blå, fåglarna kvittrar utanför mitt fönster och livet känns som en piece of a cake.

Idag är jag mer kär än vad jag var igår, men mindre kär än vad jag kommer vara imorgon.

För en timme sen ringer min telefon (kontorstelefonen).
I vanlig ordning svarar jag med mitt namn.
":Anna Rylander."
":Ja, hejsan det här är Johan från Folktandvården."
":Hej."

Sen tar det 2,8 sekunder innan polletten faller ner.
Det var inte Johan från Folktandvården som ringer.
Det var Leif från Beckers Acroma.
Bus-Leffe.

Han gjorde samma sak igår när han ringde, fast då presenterade han sig som Markus från mottagningen Drop In.
Och efter det samtalet lovade jag mig själv att inte gå på det igen.
Gick ju sådär.

Idag var jag ut på en liten shoppingtur på stan på lunchen.
Det blev en mascara, kolfiltersulor samt ett par sandaler.
Lunchen åt jag på kontoret.
Stans godaste Thaisallad med färska handskalade räkor och glasnudlar från Panini.

Superfräscha sommarsandaler:




Just ja, har ju fått upp nya gardiner i sovrummet.
Gardinerna kommer från Knutby men passar alldeles perfekt även i betongförorten.
Blir spännande att se hur det blir snart när nygamla sängen kommer.



Jag ska sälja mina nattygsbord för tydligen är det "ute" ur tiden. Sist man hade det var på typ 80-talet.
Nej då, men mina bord är stora, klumpiga och allmänt irriterande.

Ikväll blir det hem och fota lite kläder, möbler samt en servis som ska gå till försäljning.

Ut med det gamla, in med det nya!

Nu när det finns en kock under samma tak så har min kyl helt plötsligt börjat fyllas på... Najs!

måndag 22 juni 2009

Jag har allt jag någonsin önskat mig...

...och mer därtill.
Nu är det klart.
Jag bor nu under samma tak som min kärlek.
För endast två veckor sedan satt jag där, en ensam panelhöna på glasberget med dinglande ben och en längtan efter min hjälte.
Nu bor han hos mig och jag är komplett som människa.

Han brukar också ha kläder på sig, precis som jag.
Vi var en sväng på IKEA och inhandlade två tillfälliga (jävligt tillfälliga) lösningar:





Förvaringsboxar är också bra att ha:



Det färdiga resultatet i gästrummet.



Med hjälp av en skurmoppsstång fick vi även till det i klädkammaren.



Jag som så länge har tänkt ta itu med klädrensning av min garderob.
Nu helt plötsligt gick det väldigt lätt och väldigt fort. Har två stora sopsäckar med kläder som jag ska ge till Leffes syster. Hon vill sälja det på loppis. Vassego!

Mannen då? Han kom in i mitt liv som en frisk fläkt och med en jävla massa kärlek den 5 juni.
Den 14 juni kom han hit för att hälsa på igen.
Han har sedan den dagen aldrig lämnat min lägenhet.
Sååå, vi har nu varit sambosar i en vecka och en dag.

Det ni! ;)

Han har lika sjuk, vriden och störd humor som jag har och det räcker med att vi tittar på varandra så förstår vi vad den andre tycker/vill eller menar.

På midsommarafton käkade vi lunch på uteplatsen och sen kom Philip över.
Dags att välja kvällens outfit.
Den rosa eller...




...den blå skjortan?



Feströkaren:



Phille och Leffe diskuterar träning:






Vi drog till en fest i en villa i Jakobsberg vid 19.
Tråkigare fest är svår att finna.
Vi härdade ut fram till 22-tiden innan jag, Leffe och Philip drog till stan och röjde loss på Göta Källare. (also known as Göta Juck)

Åldersgräns innan 00.00 --> 18 år.
Åldersgräns efter 00.00 --> 20 år.

Spela rock n´roll, man kan ju alltid go bananas ändå.

Leffe rockade loss på dansgolvet i sin allra brattigaste skjorta:








Fjortishångel:



Kärlek!
Fett med kärlek.




Idag ringde jag till fastighetsägaren för att kolla om det fanns någon ledig garageplats, helst bur i garagehuset.
Jajjemensan! Det fanns en över till oss.
När klockan slog dagsattgåhemfördagen så åkte jag direkt till deras huvudkontor och skrev under ett kontrakt på platsen.
I förrgår blev Kärlekens bil skrapad av några buspojkar och därför känns det inte tryggt att ha bilen utomhus. Dessutom är det snooooordyrt att parkera ute i det fria.

Leffe sa att han mer än gärna skulle kunna sitta uppe hela jävla natten i en buske och spana efter snorungarna.
Jag försökte trösta genom att säga att repan/-orna, inte är sååå stora och att dom inte syns sååå mycket.

Nej. Hans ilska var kvar.
DÖDA!

Ikväll har han varit i Knutby och röjt i huset.
Han kom nyss hem med en säck med sängkläder, grymt!
Nästa lass hit hem blir hans vita sängstomme, två vita byråer och garanterat lite annat också.

Nu har jag inte tid längre, måste kramas med han som ligger i vardagsrummet och sjunger en egenkomponerad melodi" Du är mitt hjääärta..." (låter nästan lite som Ulf Lundell på helium)
Han kanske vill dansa lite med mig? Ta en vardagsrumssvängom innan läggdags.

Jo, by the way.
Snubben snackar som f*n i sömnen.
Det låter varje natt.

Jag har ju redan berättat när han skrek "Umeåå?".
För en vecka sen så vaknade jag av att han sa: " Är du klar på muggen eller?!"
Och för ett par dagar sen lät det ganska exakt såhär:" Ett kvitto per halvår!!!"

Spännande tider för mig/oss nu!

Tjing!

onsdag 17 juni 2009

Roadkills



Som min kusin sa:" Man ska inte äta roadkills..."
Nä, precis, och just den här grävlingen måste ha käkat arsenik innan den dog....

I alla fall, det var inte mer än 2 månader sedan sist, fast då var det magsjuka, nu är det matförgiftning.
Ingen större skillnad egentligen förutom att man återhämtar sig aningen snabbare efter en matförgiftning.
Men helvetet man går igenom mellan sjuk och frisk är inte skoj.

I förrgår satt jag och Leif (kärleken) här hemma och diskuterade mat. Han var sugen på korvstroganoff med ris. Jag var sugen på att äta i Kista Centrum.
Jag fick min vilja igenom och väl på plats i Kista fick han sin vilja igenom när han valde matställe.

Texas & Co. Ett hamburgeställe.

Något vi senare djupt skulle få ångra.
Vi tog samma rätt.
Pepparhamburgare med fries.
Den smakade godare på väg ner än vad den gjorde på väg upp senare...
If U Get It...

Godis var dålig hela natten och sprang mellan toaletten och sovrummet.
Själv sov jag som en liten gris.

Igårmorse när jag vaknade så mådde jag lite halvilla, men tänkte inte mer på det.
Jag tog mig till jobbet och allt var frid och fröjd fram till lunchen.
Jag fick inte i mig mer än en 2 cm lång korvbit.
Nåt var knas.

I min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle klara mig undan eländet, men nä nä nä. Sån tur fick jag inte.

När klockan slog 15 pallade jag inte mer så jag åkte hem.
Mötte upp Leffe nere i centrum, han handlade färsk frukt och när vi kom hem gjorde han en fruktsallad.
Jag fick inte i mig en tugga ens en gång.
Så hela gårdagen gick åt till att ligga orörlig i bäddsoffan samt springa kutryggad till toaletten och tömma.

Jag är ingen fantast av att tömma. Kommer nog aldrig bli heller.
Leffe min hjälte passade upp på mig med iskallt vatten, yoghurt och kärlek.

Idag mår jag lite bättre, kan stå på benen och har fått i mig lite yoghurt.
Ringde min frissa för att boka om dagens klipp - och slingtid, men dom hade inte en enda tid förrän nästa vecka. Och då är det försent, jag vill vara fin (-are) innan midsommar.

Så, nu ska jag städa ut det sjuka här hemma, bädda rent och rengöra badrummet etc, innan jag ska genomgå en tvagning för att slutligen ta mig in till stan och fixa håret.

Hur det nu ska gå.

måndag 15 juni 2009

När man är tät

Så kan man välja att göra olika saker med sina pengar.
Jag vet massor av saker jag skulle vilja göra.
Men jag vet även EN sak jag aldrig skulle göra.

LÄGGA MIG UNDER KNIVEN!





















Det var bara det...

En liten parantes...

Jag är INTE längre medlem i någon som helst dejtingsida eller andra "para-ihop-folk"-sidor.
Det var ju inte så länge sedan som jag bloggade om min dejtingsida.

Den är putsväck!

Det var bara det...

Ting!

fredag 12 juni 2009

Kärlek

Måndag igen.

Ergonomisk förändring är bra.



Har varit fett dålig på att blogga de senaste dagarna.
Har haft annat fluffens för mig.
Fluffens som att ha spenderat underbar tid med min kärlek.

Jag förstår att ni saknat mina inlägg så här kommer en liten uppdatering.

I lördags eftermiddag agerade jag chaufför till kompis som skulle till ett bröllop på Ekerö.
Bla bla bla.

MEN, jag passade även på att ta en sväng till Knutby.
Såklart.





Vi åkte till Uppsala, käkade torr lasagne på ett café och gick på bio.
Såg "Baksmällan".
Grym film! Se!


Jag är så förbannat kär. Kär så jag nästan mår illa.
Såld!

På väg hem från Knutby vid 22:30 luffsade det två små björnungar över vägen precis framför bilen.
Trodde jag.
Har fått höra att det var två grävlingar. Att det bara måste ha varit så.
Tydligen ska man undvika att köra på grävlingar för dom är jävligt hårda.

Andra djur är helt ok att köra på/över. Inte.

Igår, söndags kom Kärleken till mig.
Jag skulle stå för middagen. Aningen nervös med tanke på att han är utbildad kock.
Aja.
Det slutade med att jag gjorde peston och kokade pastan.
Han fick fixa till kycklingen. Lika bra så.

Bäddade ut bäddsoffan och tittade på "Allt flyter".

Status just nu:
Fysiskt på arbetet.
Mentalt i 7:e himlen.

Godis i köket: (bilder från i torsdags)






Normaltillstånd?