Jag har allt jag någonsin önskat mig...

...och mer därtill.
Nu är det klart.
Jag bor nu under samma tak som min kärlek.
För endast två veckor sedan satt jag där, en ensam panelhöna på glasberget med dinglande ben och en längtan efter min hjälte.
Nu bor han hos mig och jag är komplett som människa.

Han brukar också ha kläder på sig, precis som jag.
Vi var en sväng på IKEA och inhandlade två tillfälliga (jävligt tillfälliga) lösningar:





Förvaringsboxar är också bra att ha:



Det färdiga resultatet i gästrummet.



Med hjälp av en skurmoppsstång fick vi även till det i klädkammaren.



Jag som så länge har tänkt ta itu med klädrensning av min garderob.
Nu helt plötsligt gick det väldigt lätt och väldigt fort. Har två stora sopsäckar med kläder som jag ska ge till Leffes syster. Hon vill sälja det på loppis. Vassego!

Mannen då? Han kom in i mitt liv som en frisk fläkt och med en jävla massa kärlek den 5 juni.
Den 14 juni kom han hit för att hälsa på igen.
Han har sedan den dagen aldrig lämnat min lägenhet.
Sååå, vi har nu varit sambosar i en vecka och en dag.

Det ni! ;)

Han har lika sjuk, vriden och störd humor som jag har och det räcker med att vi tittar på varandra så förstår vi vad den andre tycker/vill eller menar.

På midsommarafton käkade vi lunch på uteplatsen och sen kom Philip över.
Dags att välja kvällens outfit.
Den rosa eller...




...den blå skjortan?



Feströkaren:



Phille och Leffe diskuterar träning:






Vi drog till en fest i en villa i Jakobsberg vid 19.
Tråkigare fest är svår att finna.
Vi härdade ut fram till 22-tiden innan jag, Leffe och Philip drog till stan och röjde loss på Göta Källare. (also known as Göta Juck)

Åldersgräns innan 00.00 --> 18 år.
Åldersgräns efter 00.00 --> 20 år.

Spela rock n´roll, man kan ju alltid go bananas ändå.

Leffe rockade loss på dansgolvet i sin allra brattigaste skjorta:








Fjortishångel:



Kärlek!
Fett med kärlek.




Idag ringde jag till fastighetsägaren för att kolla om det fanns någon ledig garageplats, helst bur i garagehuset.
Jajjemensan! Det fanns en över till oss.
När klockan slog dagsattgåhemfördagen så åkte jag direkt till deras huvudkontor och skrev under ett kontrakt på platsen.
I förrgår blev Kärlekens bil skrapad av några buspojkar och därför känns det inte tryggt att ha bilen utomhus. Dessutom är det snooooordyrt att parkera ute i det fria.

Leffe sa att han mer än gärna skulle kunna sitta uppe hela jävla natten i en buske och spana efter snorungarna.
Jag försökte trösta genom att säga att repan/-orna, inte är sååå stora och att dom inte syns sååå mycket.

Nej. Hans ilska var kvar.
DÖDA!

Ikväll har han varit i Knutby och röjt i huset.
Han kom nyss hem med en säck med sängkläder, grymt!
Nästa lass hit hem blir hans vita sängstomme, två vita byråer och garanterat lite annat också.

Nu har jag inte tid längre, måste kramas med han som ligger i vardagsrummet och sjunger en egenkomponerad melodi" Du är mitt hjääärta..." (låter nästan lite som Ulf Lundell på helium)
Han kanske vill dansa lite med mig? Ta en vardagsrumssvängom innan läggdags.

Jo, by the way.
Snubben snackar som f*n i sömnen.
Det låter varje natt.

Jag har ju redan berättat när han skrek "Umeåå?".
För en vecka sen så vaknade jag av att han sa: " Är du klar på muggen eller?!"
Och för ett par dagar sen lät det ganska exakt såhär:" Ett kvitto per halvår!!!"

Spännande tider för mig/oss nu!

Tjing!