Tåget in till London tog 1 timme och 20 minuter. Kändes ungefär som att åka X2000, och det har man ju gjort ett x antal gånger.
När vi kliver av på "kommer-inte-ihåg-vad-stationen-heter", så fullkomligt kryllar det av människor.
Dom var tamejtusan överallt och ingenstans, dom kom i olika storlekar och former och det enda jag hann uppfatta var "sorry,sorry, oops, sorry" från deras munnar.
Här ber DOM om ursäkt när JAG kliver dem på fötterna!?
Nåväl, skitsaksamma... Jag måste kissa! Nu!
Papi slänger åt mig ett mynt och pekar åt vilket håll jag ska gå för att uträtta mina behov.
Väl nere vid damtoaletten är det ett myntinkast. Ja, jag förstår att myntet i min hand ska ner i inkastet, men det står ju för sjutton 10p på myntet i handen och 20p på lappen vid inkastet.
Neeej! Jag känner hur kön bakom mig blir längre och längre. Dom flåsar mig i nacken, vill att jag ska skynda på.
Det trycker på ordentlig i min blåsa nu...vad ska jag göra?
Jag vet! Jag vänder mig om, lägger på ett "jag-är-en-stackars-kissnödig-turist"-flin och säger SORRY och banar mig sedan fram till trappan upp till tryggheten igen.
Jessi och Papi.
Jag möter deras förvånade miner över att jag var så snabbt tillbaka, och klämmer ur mig ":-öööh, jag behöver mer pengar"
Sedan håller jag fram mina kupade händer mot Papi som snällt lägger ett mynt till i min hand.
Å så ner för trappan igen. Mindre kö denna gången.
Jag kastar i mynten och springer in för att göra det jag ska.
****************************************************************
Både Papi och Jessi ville visa mig HELA London och helst ALLA butiker.
Så blev inte fallet.
Under de närmsta timmarna hann vi springa in i minst 20-25 olika butiker, dra i minst 100-150 olika plagg och krocka med 200-300 personer som vi samtidigt bad om ursäkt för att dom klev oss på fötterna.
Jag shoppade ingenting. Det blev too much.
Papi ville gärna att jag skulle få se Harrods, det välkända varuhuset som någon känd gubbe varit duktig att knåpa ihop.
Harrods var fint, inte bara fint, utan riktigt fiiint.
Här kunde man shoppa loss om man så kände för.
Halsband: 15 miljoner kr
Klocka: 10 miljoner kr
Exklusiv choklad: 500 kr etc, etc...
Choklad var jag inte sugen på och klocka har jag redan.
Våra magar lät oss återigen få veta att det var rätt viktigt att fylla dem med nåt så vi tog en fika högst uppe på cafét inne i Harrods.
En chokladcroissant för mig och en latté till. Mums!
När vi kom ut från Harrods igen så gick Papis ben 110km/h igen. Det är en jäkla fart på den mannen må jag lova. Men jag räknar inte med nåt annat heller med tanke på att han faktiskt går på "jumpa" några gånger per vecka. ;)
Sen inhandlades biljetter till musikalen "Spamalot" som vi ska se imorgon och därefter avslutades dagen/kvällen, med middag på Angus.
När vi väl kom hem på natten så stupade vi i säng.
Måste ju ha lite energi över till imorgon när vi ska göra London och...shoppa...
När vi kliver av på "kommer-inte-ihåg-vad-stationen-heter", så fullkomligt kryllar det av människor.
Dom var tamejtusan överallt och ingenstans, dom kom i olika storlekar och former och det enda jag hann uppfatta var "sorry,sorry, oops, sorry" från deras munnar.
Här ber DOM om ursäkt när JAG kliver dem på fötterna!?
Nåväl, skitsaksamma... Jag måste kissa! Nu!
Papi slänger åt mig ett mynt och pekar åt vilket håll jag ska gå för att uträtta mina behov.
Väl nere vid damtoaletten är det ett myntinkast. Ja, jag förstår att myntet i min hand ska ner i inkastet, men det står ju för sjutton 10p på myntet i handen och 20p på lappen vid inkastet.
Neeej! Jag känner hur kön bakom mig blir längre och längre. Dom flåsar mig i nacken, vill att jag ska skynda på.
Det trycker på ordentlig i min blåsa nu...vad ska jag göra?
Jag vet! Jag vänder mig om, lägger på ett "jag-är-en-stackars-kissnödig-turist"-flin och säger SORRY och banar mig sedan fram till trappan upp till tryggheten igen.
Jessi och Papi.
Jag möter deras förvånade miner över att jag var så snabbt tillbaka, och klämmer ur mig ":-öööh, jag behöver mer pengar"
Sedan håller jag fram mina kupade händer mot Papi som snällt lägger ett mynt till i min hand.
Å så ner för trappan igen. Mindre kö denna gången.
Jag kastar i mynten och springer in för att göra det jag ska.
****************************************************************
Både Papi och Jessi ville visa mig HELA London och helst ALLA butiker.
Så blev inte fallet.
Under de närmsta timmarna hann vi springa in i minst 20-25 olika butiker, dra i minst 100-150 olika plagg och krocka med 200-300 personer som vi samtidigt bad om ursäkt för att dom klev oss på fötterna.
Jag shoppade ingenting. Det blev too much.
Papi ville gärna att jag skulle få se Harrods, det välkända varuhuset som någon känd gubbe varit duktig att knåpa ihop.
Harrods var fint, inte bara fint, utan riktigt fiiint.
Här kunde man shoppa loss om man så kände för.
Halsband: 15 miljoner kr
Klocka: 10 miljoner kr
Exklusiv choklad: 500 kr etc, etc...
Choklad var jag inte sugen på och klocka har jag redan.
Våra magar lät oss återigen få veta att det var rätt viktigt att fylla dem med nåt så vi tog en fika högst uppe på cafét inne i Harrods.
En chokladcroissant för mig och en latté till. Mums!
När vi kom ut från Harrods igen så gick Papis ben 110km/h igen. Det är en jäkla fart på den mannen må jag lova. Men jag räknar inte med nåt annat heller med tanke på att han faktiskt går på "jumpa" några gånger per vecka. ;)
Sen inhandlades biljetter till musikalen "Spamalot" som vi ska se imorgon och därefter avslutades dagen/kvällen, med middag på Angus.
När vi väl kom hem på natten så stupade vi i säng.
Måste ju ha lite energi över till imorgon när vi ska göra London och...shoppa...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar