Lepisma saccharina

Lepisma Saccharina är det latinska ordet för silverfisk. (även kallad för Nattsmyg...)
Hemma hos mig kallas dom för äckeljävlarna.
Imorgon är det jag som ska ringa till Anticimex.

Dags för Lepisma Saccharina-sanering.

Visste ni förresten att den här snabba lilla varelsen som både är ljusskygg och saknar vingar lever av det jag försöker undvika?
KOLHYDRATER!
Bara det tyder ju på att vi inte kan vara sambos.

Min polare silverfirren fullkomligt älskar socker!

Silverfisken har fötter på två, tre eller fyra av benen.
FÖTTER?! What the hell?

Det tar tre till fyra månader för en silverfisk att bli vuxen. (tog 31 år för mig, så där vinner silverfisken överlägset).

Men om man vårdar sin silverfisk och ser till att den har det varmt och gott så bör den ha blivit vuxen inom ett år.
Dessutom lägger silverfisk-honan ca 100 ägg om det är riktigt varmt och mysigt.

Silverfisken blir mellan två och åtta år gammal och ömsar skinn åtta gånger under sin livstid.

Silverfisken är allätare. Favoritfödan är saker som innehåller stärkelse; klister, bokbindningar, socker, hår, mjäll och kan ibland göra skada på äldre bokband, papper och stärkta tyger. Men även bomull, silke eller döda insekter duger som föda. Silverfisken kan till och med äta sitt eget ömsade skinn. Silverfisken kan svälta i flera månader utan att ta skada.

Jag säger bara en sak.

Ta ett djupt andetag, blås och tryck till.

Jag brukar blåsa på mina silverfiskar, då stannar dom upp i ett par sekunder och funderar lite på vad sjutton det var som hände.
Under dessa sekundrar hinner jag trycka till med tummen(och toapapper) och sen är det en silverfisk mindre.