Från shoppingrunda - till blodigt slagsmål

Jag har gått igenom min garderob både en och två gånger utan att ha funnit en top i champagnefärg till julfesten på fredag.
Så gick det helt plötsligt upp för mig att den toppen naturligtvis måste hänga i någon butik på stan eftersom den inte finns hemma hos mig!

Klockan 17 mötte jag upp Anna på Hötorget.
Hon och Jonas har precis kommit tillbaka efter ett besök hos hennes familj i Ö-vik.

Hon berättar att när dom hade 5 mil kvar till Sthlm så slocknar helt plötsligt all belysning i bilen, värmen lägger av och musiken tystnar.
Jaja, kanske inget att bry sig om, tänker dom och fortsätter sin resa mot hufvudstaden. De båda visste att NÅT varit fel på bilen sedan tidigare och att den snart skulle lämnas in på service/reparation.
Sen hinner dom precis passera Arlanda när bilen plötsligt börjar hoppa och hacka för att till slut stanna helt. På E4:an. Så nära hem, men ändå så långt borta.

Vad göra? Jo, naturligtvis rings det till Assistanskåren(heter det så?!) och begär hjälp. Bilen måste bärgas.
I en timme står turturduvorna längs efter den stora farliga vägen och inväntar hjälp.
Bärgningsbilen kommer och drar upp Jonas bil där bak på flaket.
Men...det fanns ingen plats för vare sig Anna eller Jonas i bärgningsbilen så dom fick sätta sig i Jonas bil och åka med på flaket.

En annorlunda avslutning på en skön helg.

På tal om en annorlunda avslutning...nu till nåt helt annat. Åter till min shoppingrunda.


MQ, Mango, Salt, Vero Moda och Zara var några av butikerna som det sprangs i.
"Min" champagnefärgade top gick ej att finna tills Anna kläcker ur sig:- Titta där! I fönstret! Vilken fin top!
Där hängde den! Min top!
Fort in i butiken (Carlings), slet åt mig toppen och provade. Den var väldigt käck, satt som en smäck.
Efter 5 minuter var det klart och betalt! Fredagskvällen är räddad!

När jag kommer hem till Rissne och går på gångvägen hem mot min port så ser jag fyra stycken killar rulla omkring på marken.
Det var världens slagsmål och en stackars kille fick ta både sparkar mot huvudet, magen och resten av kroppen. En kille slår och dom andra två står som halvparalyserade och ser på.
Rent inutiativt tar jag upp min mobil och ringer 112. Jag förklarar läget och blir kopplad till polis.
Efter ytterligare ett par sekunder har jag Farbror Polisen på tråden och förklarar det jag ser, beskriver gärningsmannen och ja...allt det där.
Det bildas en folksamling och en kvinna med hund höjer rösten och skriker:-Vad håller du på med?!
Detta bet tydligen för helt plötsligt var slagsmålet över och de splittras.

I vilket fall som helst så ringde polisen upp mig igen för att ställa lite fler frågor kring det jag sett, han förklarar att dom precis fått tag på offret som naturligtvis inte ville yppa ett ord om vem som slagit honom eller varför.

Från shoppingrunda till blodigt slagsmål...
Ännu en dag i betongförorten...